jeepetorp

Aprilrabatt på vinterns sista exemplar.

Jag cyklade ner vid åttatiden och väntade på att baren skulle öppna...


Så ja, nu kan showen börja.
Först sprang två grävlingar söderifrån och jagade varandra. Strax kom två till från andra hållet, eventuellt samma grävlingar.
Efter ytterligare en stund kom en ensam större grävling söderifrån och ställde sig i åtelplatsen och grävde efter godsaker.
Plötsligt lystrade Grimbart efter fara, och sprang därifrån.
Två mörka skuggfigurer kom smygande, nå ja, genom vassen.
En stor svart sugga med sju st små randiga kultingar efter sig. Strax bakom kom ytterligare en sugga, något mindre och ljusare. Inga kultingar efter henne, men väl dragna spenar.






Den mindre sugga springer plötsligt iväg. Hon skulle visst bara mota bort en ovälkommen räv.

Inget mer spännande hände innan baren stängde och jag cyklade hem.

Till att börja med sålde jag Jeepen Spud i måndags. Det ringde en kille, kollade på den och köpte den.
Hoppas Spud får det bra, jag saknar honom redan...

I tisdags köpte jag en Skoda Octavia i stället. En blå.


Det märkliga är att den lilla blåa Skodan är markant rymligare än den stora gröna Jeepen...

Så i dag, Onsdag, tog jag en kvällspromenad ner till sjön. På vägen tilllbaks såg jag en skabbräv som letade bland resterna från grisåteln vid "Hotellet".
Jag smög runt i en kringående manöver, sprang dom återstående 800 metrarna hem, hämtade kombibössan och åkte tillbaks.
Parkerade några hundra meter ifrån och smög fram... Räven var kvar- PANG!!!


Nu slipper den stackaren lida mer...

Jag hittade en skalle, troligtvis från en grävling men kanske från en räv...


Pyssla lite med iPhoneAppen...






Eller varför inte leka lite med gamla hederliga MS Paint...

Började dagen med att demontera krängningshämmaren och pysa däcken ner till ca 1 kg tryck. Det borde räcka för i dag, men man kan nog gå ner till ca 0,8 om det verkar behövas.
Därefter kaffe och förarmöte... Eller i alla fall kaffe.

Ut i skogen och jaga efter Wranglermaffian.  Kjelle, Dacke och Sten blev skuggade av mig. På vissa ställen fick jag välja ett enklare spår eller helt enkelt köra runt stubbar som dom körde rakt över. Men i övrigt tyckte jag att jag hängde på rätt bra...

Fick även en provtur med BCs gula JK-U Rubicon. Men jag är ju lite försiktig med andras bilar, vilket ganska snart straffar sig i grovkornig vårsnö... Dacke och Kjelle drog samtidigt, men det kändes inte ens ett litet ryck i JKn. Det fick bi att ankra Dackes TJ i ett träd och sedan vinscha loss BCs Jeep.

Tog över ratten på Spud och letade upp Wranglergänget igen, som nu hade förstärkts med Raimos YJ.
Efter ett tag gav jag mig ut på solokörning, och lyckades fastna så jag fick använda vinschen tre gånger. En bra dag med andra ord.

Ett av solospåren gav vika, isen brast och till slut tog det emot för mycket.


Fast satt jag, kom varken fram eller bak.


Så det blev till att dra fram vinschvajern...


När det var dax att fylla på luft inför hemfärden upptäckte jag att en bit träd kilat fast sig mellan däck o fälg... Kanske var nära att kränga av däcket...


Tack alla goa gamla Jeepers för en mycket trevlig dag i Rosersbergskogen...

PS.
Mötte en korvgubbe i en camoXJ på vägen hem. Lite radiokonversation innan avståndet överskred antennens räckvidd...
DS.

Kul...

Felix


Lukas


Anna


Anna


Lukas

Strålande sol, runt nollgradigt men tyvärr väldigt blåsigt.

Innan avfärd måste man fundera på om man glömt något. Hmmm...

(Skulle vara att putsa spegeln...)

De första två såtarna gick jag i drevet.
Utställning av drevkedjan inför såte nr två...




Och i mitten står jag o inväntar startsignalen. Kan gott vänta ett tag till...




Därefter var det dax för dagens höjdpunkt, Ärtsoppa.
Jag var så hungrig att jag glömde ta kort, men hur ärtsoppa ser ut vet väl alla. Den gör sig inte på bild...

Såte tre o fyra satt jag på pass. Men inte läge att slappna av när man har ca 20 meter till vasskanten där rävarna förväntas komma.


Kommer räven smygande får den syn på mig innan den kommit fram, kommer den springande går det som en röd blixt och sedan är ögonblicket över.

Men efteråt skulle det visa sig att jag gott kunde ha sovit i stället. Ingen räv syntes till under hela jakten.

Dock en snöplig incident med en hund som slitit sig från husses koppel. Den kom i vackert drev från grannmarken med två älgar framför sig. Vi gjorde halt i drevet för att försöka koppla hunden. Detta lyckades på bekostnad av en hand som blev ordentligt biten. Man ska inte närma sig okända hundar...
Allt löste sig utan groll, hoppas han som blev biten får en flaska singelmalt av hundägaren.

Förutom detta var det en helt underbar dag.

Om jag har förstått saken rätt så förhindras ena axeln att rotera långsammare än den andra, och ingen axel roterar långsammare än vad kardanaxeln gör minus utväxlingen.
D.v.s. med en vanlig diff i kurvtagning behåller bilen sin fart, innerhjulet går långsammare och ytterhjulet snabbare.
Med en Powertrax förhindras detta så att innerhjulet behåller sin fart, bilen går lite fortare och ytterhjulet frikopplas och rullar ännu fortare.
OBS!!! Jag vet inte om det är så här, det är en fråga bara...

Om jag försöker med en skiss i stället.  Dom tre övre bilderna föreställer öppen diff vid högersväng. Första i 2wd rakt fram, andra 2wd högersväng och tredje 4wd högersväng.

Gul färg är bibehållen fart, grön är lägre fart och röd är högre fart.



Dom tre undre bilderna föreställer med Powertrax.

Första 2wd rakt fram, andra 2wd högersväng och tredje 4wd högersväng.

Min största fråga är, vad händer med fördelningslådan?


Fler funderingar kring innehållet i Powertrax...

Första bilden motsvarar lugn körning rakt fram, andra bilden lugn körning högersväng och tredje bilden motsvarar kraftigare gas rakt fram eller sväng.


En fråga till:
Palla upp bakaxeln så båda bakhjulen hänger fritt i luften.
Läggi en växel och låt bilen gå på tomgång.
Med öppen diff kan man nu stoppa det ena bakhjulet för hand, varpå det andra bakhjulet kommer rotera med dubbel fart.
Med diffbroms går detta också, men betydligt tyngre.
Vad händer i detta fall med en Powertrax monterad?
Min hypores: Det går inte. Det hjul med mest rullmotstånd får all drivkraft.
Svar:______________

Alla bloggar ska ju ha lite kläder o skor med för att vara intressanta, så då ska väl inte jag vara sämre.
Men hur kul är det att läsa ett test av nya kängor? Klart dom är bra, dom är ju nya.
Nej, mer intressant då att läsa om gamla kängor.
Mina är faktiskt ca tio år gamla, och senaste två åren har goretexfodret inte varit helt tillförlitligt.
Dessutom började gummidetaljerna lossna från lädret redan efter kanske fem år. Och nu har det gått hål i dom, så det börjar bli dags att köpa nya.

Viking Hunt




Något man fick lära sig i lumpen var att inte släpa fötterna efter sig, utan att kliva med hela foten. Något som bevisligen spar på sulorna, så här såg inte skosulorna ut på dom skor jag hade i tonåren...

Nästa bygnad att visa är den gamla tvättstugan nere vid Brunnsholms brygga.
Den används numera till att förvara båtgrejjor i, så även jag.







Pappas båtmotor, lite nostalgi över den också.


Klotter... Förmodligen inget citygäng som vill synas så mycket som möjligt...


Och som larmtekniker fastnade jag givetvis för detta arrangemang...


... hopkopplat i en gammal konservburk med en knapp.

Lite snårigt att ta sig fram, dåligt underhållen trädgård...






Med tanke på takets skick var det inte läge att kliva in...




Efter lite lek med iPhones panoramaApp.

Först tar man en bild...


Och sedan leker man med appen...


Ett till försök...

Ett gammalt hus av något slag, förmodligen kombinerad verkstad och personalrum.
Jag undersökte övervåningen, då det verkar som att verkstadsdelen fortfarande används.

Jordbrukarnas föreningsblad Lördagen 8 Mars 1952.


Kanske matsalen. Björkriset fick sin förklaring senare...


En gammal mössa kvarglömd...


Tillsammans med en väska.


Och här är förklaringen till björkriset...


En bastu.






Så ja. Ett fönster som utlovats...

Så var det dax igen.
Dom förra skärmbreddarna lossnade vid första terrängkörningen, och dessutom var materialet köpt på Biltema vilket betyder att allt av gummi bara håller ett halvår...




Kan ni gissa vr det här materialet kommer från? Kul att loggan är en Grip, med tanke på Jeepens namn Greepen...

En dryg meter kätting med en krok.


Kättinglänkarna passar väldigt bra i kroken, så det bildas en ögla av kättingen.


Säkert nånting bra, men vad är den till för?

Den här får mig att tänka på honom när han försökte få juice från knappen i flygplanstaket...


För hur får man ut äppeljuice från denna???

Dagen började med en trevlig drevjakt på rådjur, hare, räv och ev. älgkalv.
Första såten var en liten skogsbacke i en hage, som traditionellt brukar innehålla en hel del rådjur. Jag skulle trycka igenom den med labradoren Frippe i koppel. Medans vi väntar på att passkyttarna ska komma på plats kommer ett rådjur över fältet i riktning mot mig.
Jag hade bara tänkt ladda kombin med hagel med tanke på skottvinklar mm, men som det djuret kom nu var det fritt skottfält, så det var bara att pilla i en 7x57R och invänta rätt läge. Det kom när smaldjuret var på ca 50 meters håll.
Det hoppade in i hagen, där det tydligen gick fler djur för nu började det röra på sig under några täta granar.
Åtta rådjur for omkring, varav ett kom i pass för en hagelpipa.
När jag gick fram mot skottplatsen för mitt rådjur såg jag att det var mycket blod, samt några sårlegor med mycket blod i. Så jag släppte Frippe och han drog iväg efter spåret.
Efter några skall blev det tyst när han hade fått tag i djuret och höll fast det tills jag kom fram. Då var det redan dött. Skönt. Skottet satt något för långt bak och några cm för lågt, men trots det var bitar av lungorna genomborrade. Märkligt att dom kan gå så långt med sådana skador, det gick kanske 200 m.
Dom två återstående såtarna blev helt resultatlösa.

Senare på kvällen tänkte vi försöka få tag på ett vildsvin, min far och jag.
Han började att besitta "hotellet" mellan kl 18-20 ungefär. När han gick därifrån lät han åtelbelysningen vara tänd ifall det skulle vara grisar framme när jag skulle dit.
Kl 21 tyckte jag det var dax att smyga ner, och mycket riktigt var grisarna där. Betandes mitt i ljuskäglan från den dimrade lampan.
Det var således inte läge att försöka klättra upp i kojan.
Men det blåste ganska mycket så det gick hyffsat lätt att smyga in på ca 40 meters håll, trots skarsnö.
Där var det en liten kulle som jag kröp upp på och lade mig tillrätta för en stunds kikarspaning för att avgöra vad det var för djur.
Jag låg mycket bra där, mjuk snö, några få minusgrader och nästan i lä för vinden.
Tre grisar i 50-75 kg klassen gissade jag på, ingen såg ut att vara galt. Men heller inga kultingar med.
Den ena grisen var markant mindre än dom två andra, så jag koncentrerade mig på den. Efter ett tag stod den mer isolerad med bredsidan mot mig och jag lät skottet gå.
Alla grisarna for iväg. Dom två större i rak riktning från mig, medans den påskjutna drog i en snäv båge åt vänster där buskaget ljudligt avslöjade vart den var. Knakandet avtog nästan omedelbart och allt var tyst.
Jag gick fram och kollade skottplatsen, tydligt spår av blod som var lätt att följa. Och efter ca 30 meter låg gyltan där med ett hål genom lungorna. Träff mitt i femettan. Liggandes med bekvämt stöd, 40 meters skotthåll och stillastående betande gris ska väl inte bli annat än bra träff...

Men storleksbedömningen får jag nog öva lite på... Den här vägde 75 kg levandevikt. (Eller nydöd ska det väl heta). Dom andra två hade nog ca 10 kg till att släpa på.
Inga spenar och heller inga foster i magen. Gott hull med mycket fett i bukhålan. En välmående gris trots lång snörik vinter.





Så vad ska man säga? Jo: Tack Pappa för att du lämnade lampan tänd, annars hade jag inte sett dessa innan det var för sent... Kl 22:05 small skottet.