Dålig dag som avslutas bra...

Lite huvudvärk i morse... Men jag kanske kan åka o jobba i alla fall, vilket jag inte har klarat nån gång förut med migrän. Så inte i dag heller, åkte hem vid lunchtid, lade mig att sova och vaknade vid sjutiden på kvällen.
Då visar det sig att min mors gamla kamrater har fisketid för kräftfiske, så jag åkte med dit för att säga hej.
Anne-Marie var inte helt pigg på att ge sig ut på sjön mitt i natten, men eftersom jag i alla fall har sovit bort eftermiddagen så åkte jag och Lasse ut o vittjade första rundan.
Tre av burarna innehöll kräftor, varav tre st var riktigt skapliga. Totalt ca tio kräftor vid första vittjningen.
Några burar flyttades om, så får vi se om det blir bättre resultat vid midnatt.





Efter andra vitjningen...


Tredje försöket blir strax efter kl 02... Jobba i morgon, jovisst...


Spud som skogsjobbare...

Fikapaus. Ett mellanstort torn på taket.


I väntan på bärhjälp. Minstingtornet.


Hu, ska man verkligen våga klättra upp där...


Högt blev det...


Och en liten men färgglad fripassagerare.
Kan ev. heta micrommata virescens


Senare under kvällen, postat live från Treehouse hotell.

Syster Mia fyller 40.

Partybrillerna på.


Kalas för både gammal och ung.


Mia.







Frågetävling.

Vad är detta för något?



Zoomar väl ut lite då...


Zoomar väl ut lite till, men länkar inte till bilden. Får vi se om några kommer på att kolla ursprunget på den övre bilden...

Tornet på väg ut i skogen.

Gick smidigare än väntat. Det här är den större modellen av torn, tre meters höjd.



Blev inte så brett som jag befarat.


Svalkande dopp.

Tur man är Jeepers. Då slipper man trängas på allmäna badplatser, utan kan ta sig fram genom fårhagen till "våran klippa".



Men klippan är ganska hal. Står man på en handduk så går det bättre. Kvasten används till att sopa bort fågel- och fårskit.


Lukas försöker även sopa bort lillasyster Anna.




Som sagt, kippan är hal. Maria tog ett kliv som fick fötterna att glida undan och hon föll handlöst. När hon försökte resa sig upp gled hon ner i vattnet. Hon blev lite öm, en inget allvarligt som tur var.

Mina Jeepar genom tiderna...

Som om jag har haft Jeep i 100 år, men så är det inte. En av dom är inte ens min, och har aldrig varit det. Men det känns så...

Jeep Cherokee Limited -90 Vit Namnlös... Kanske "Eagle", med tanke på Ygdrasil...
Jeep Cherokee (Liberty) Sport -05 Svart "Spud"
Jeep Cherokee Limited -92 Grön "Greepen"



Hitta framkomliga vägar...

Inte helt lätt när det har gallrats i skogen. Det ligger ris o småträd huller om buller. Blir som att spela plockepinn i stort format. Men till slut blev det dax att provköra. Men då hade klockan blivit för mycket, så soljuset räckte knappt till för fotografering. Det började skymma mer när jag skulle passera ett dike, vinschen grävde upp ett getingbo och jag tolkade det som att det var dax för hemfärd.
Syftet med den här körningen var att vi ska placera ut jakttorn, och det kan vara tungt att bära dom. (Men förmodligen lättare än att röja väg).

Första stycket är en skogsmaskinväg, sedan är man inne på det s.k. Millenniehygget.
http://www.youtube.com/watch?v=Q66QEvCLiQY

Framme vid placeringen av det första tornet.


Därefter ska man passera ett dike.
http://www.youtube.com/watch?v=l5xvdFCCH9U

Lite av diket följde visst med upp.


Vidare genom naturen, över stock o sten.
Stock i alla fall.
http://www.youtube.com/watch?v=56whcHFZZaw

Arbetsnamn "Holken"

Nu ska vi inte frysa så mycket under vinterns grisvak.
Glasfiberholken kommer att ställas på en ca två meter hög ställning.







Fönstret kan enkelt öppnas med en hand...


Och hålls automatiskt fast i öppet läge. Inga onödiga handgrepp, och tyst går det också. Det öppnas innåt för att inte synas så mycket när det öppnas.


Takventil.


Med skjutlucka. (Vad annars i en jaktkojja...)


Notera handtaget till ventilationsluckan...


Kvarstående arbete är att måla den grön, kanske kamouflagenät och belysning. En gasolkamin ska monteras.
Insidan ska kläs med svart ljuddämpande tyg.

Dessutom snickras det vanliga jakttorn, två och tre meters modeller.

Här står ett tvåmeterstorn i väntan på transport. Skörden ska bara bärgas innan vi kör över åkrarna, men då blir det bråttom innan bonden plöjer. Därav att vi bygger färdigt tornen så det bara är att placera ut dom när tiden är mogen.

En trivsam söndagstur med Jeepen.

Mötte upp med en Ullmenkott i Bålsta, tuffade vidare till Rimbo för att plocka upp David. Därefter lite vilseåkning på motorväg. Ska vara en Jeepers till det, och nu var vi tre...
Träffade Dacke, Gregory och Sten med familj i en grusgrop eller liknande.
Efter sedvanligt däcksparkande slingrade vi oss runt några varv innan vi beslöt oss för att återuppleva en gammal trail sedan i höstas. Vilken tur att jag sparade den trippen i GPSen, nu var det bara att plocka fram den och följa strecket i displayen. Trailfinders är vi ju...
Fast helt enkelt var det ju inte, svårt att avgöra med GPSens hjälp på vilken sida om diket vi skulle åka. Men efter att ha försökt att forcera diket förmodade jag att vi var på rätt sida från början. Det var ingen chans att jag har passerat det diket med min Jeep utan att det etsat fast starka minnen av det.
En liten bäckfåra passerades, och så var det lunchdax. En så trevlig bäck är värd att undersökas närmare, och ta mig tusingen... Det fanns kräftor där. Och stora tjocka korsspindlar o annat kryp.

Färden gick vidare till gamla välkända områden där vi lekte av oss innan det var dax för eftermiddagskaffe. Och tårta. Mmmm...
Barnen lekte vid vattenhålet och PLUMS!!! Just det, Lukas var ju med... Inte första gången han lyckas bli blöt, så förutseende som jag är hade jag med mig ombyteskläder.

Lunchdax.


Grillen var svårtänd, och det är ju jobbigt att blåsa...


Men en välutrustad Jeep löser det mesta.


Många hungriga spindlar undersökte matsäckarna efter gott.






Gregory.


Dacke, med David som fotograf.


Sten och Gregory.








Fikaplatsen.




Tåååårtan.








Hatten som Lukas har fick jag av min far när jag var liten. Den köpte han när han var i Afrika. Kul att den fortfarande används...










The King of Bling. Nu när David sålt sin Jeep är det Dackes tur att putsa. Här är det fjärrkontrollen till vinschen som får lite vård.


Minsta Jeepen i dag var en J8 Scrambler.


Sista tårtbiten slinker ner...

How to be a trailfinder...

Trailfinders lodge, jag kommer antingen hitta en väg eller skapa en väg.
Så jag tog tag i saken och letade mig fram på gamla mer eller mindre användbara vägar, fast med cykeln i stället för Jeepen.

Startpunkt.


Sedan dax att välja väg. Jag kom därifrån...


Ska jag då fortsätta dit...


dit...


Eller dit?


När jag väl valde rätt, kom nästa hinder. Men det är väl då man som Trailfinder ska skapa sig en väg...


Liten bit till, så är jag framme vid den gamla nedlagda järnvägsvallen som går mellan Enköping och Uppsala.


Ooops. Med cykel är det inga problem, men med Jeep lär det nog behövas lite undanmanövrar över diket till vänster. Kan bli trixigt.


Nästa ooops kräver en insats med spade, eller en liiite större omväg genom skogen till höger.
Efter detta är man inne på "farfars gata"


Men vilken tid det tog, dax att bege sig hemmåt. Får fortsätta trailfinda nån annan dag. På återtrailande...

Cykelhållare till KJ.

Näää, det funkar ju inte p.g.a. reservhjulet.
Men... Tja, varför inte hänga cykeln på reservhjulet?






Det går ju till o med att öppna utan att ta bort hojen, vilket inte är möjligt om man hade en normal cykelhållare.

Farmjacklåda.

Tänkte göra en låda att ha på taket, att förvara farmjacken i. Svartmålad för att passa övriga jeepen. Men gissa om det kommer se ut som en likkista för boaormar...