jeepetorp

Det började med att jag kände av lite feber kvällen innan, så jag bad att få slippa gå i drevet.
Således blev jag ombedd att vara chaufför och skjutsa runt drevfolket till deras utgångsplats.
Sedan skulle jag med Greepens hjälp och en släpvagn ansvara för att samla ihop ev. fälda bytesdjur. Men eftersom det inte ligger några djur i marken så här innan jakten börjat kunde jag ta ett närliggande pass.
Efter att drevkedjan startat dröjde det inte länge innan bössorna började ljuda från alla kanter.
Först small det från ett pass öster om mig där det fälldes en dovkalv och ett vildsvin. Därefter small det söder om mig och en till dovkalv med tillhörande hind fick sätta livet till.
Ett helt gäng dovvilt kom förbi mitt pass på lagom håll och jag försökte vissla så dom stannade. Jag ville inte avlossa skott mot gallopperande hjortar i skogen, men dom lyssnade hellre på en skällande Tysk Jaktterrier som kom 30 meter efter dom.
Men plötsligt kom en liten dov alldeles ensam smygandes mellan träden, men höll sig hela tiden i skydd bakom stammarna. Till slut var den bara några få meter framför mig innan den ställde sig fritt. Men då fick den syn på mig och sprätte till och drog därifrån med svansen högt. Den stannade på ca 40 meters håll på vägen och jag hade en lucka mellan granarna med fri sikt. PANG! även från min bössa Elis.
Kalven sprang en bit utan att teckna i skottet och jag trodde nästan på en bom. Men så snubblade den till, slog en kullerbytta och blev liggande. Senare skulle det visa sig att skottet satt ganska bra, något lite för långt bak men ändå genom lungorna mm.
Totalt blev det sex dovvilt och ett vildsvin att hämta. Jeepen drog fram utan problem på trånga skogstigar och över nysådda leriga åkrar där jag var tillsagd att köra i sprutspåren.

http://www.youtube.com/watch?v=FGoEXwSm9Zs





Så snygt placerat skott. Precis bakom bogen och med luftbubblor i blodet är tecken på en perfekt fullträff.




Medans jag hämtade djuren så ställde dom övriga om för dagens andra såte. Själv blev jag kvar i slaktboden med den trevliga sysselsättningen att tömma djuren på inälvor. Jag var nöjd ändå, jag har ju haft en otrolig tur när det gäller jakt på den här marken så jag behöver spara in på ammunitionskostnaden lite.
Det blev inget mera vilt fällt i den såten, innan det var dags för lunchbjudning i magasinet.
Pytt i panna med tillbehör, kaffe och bakverk. Mmmm, nu var man mätt och belåten och kunde återgå till jobbet i slaktboden. Två hjortar var kvar att ta hand om.

Övriga jägare ställde ut till dagens tredje och sista drev. Det började strax smälla igen och jag var redo att hämta fler djur.
En dovhjort låg långt bort över fälten och krävde en del terrängkörningstrix innan jag kom fram. Greepen presterade fint i leran och ingen behövde knuffa på. Men det var lite nervöst eftersom det är långt till närmsta träd att fästa vinschen i när man är mitt på ett nyplöjt fällt...

Totalt slutade dagen med:
Fyra dovhjortar, mellan spets och halvskovel.
En dovhind.
Fyra dovkalvar, varav endast en var av honkön.
Ett vildvin, ganska stor ensam sugga utan dragna spenar.

Samtliga gäster förutom en kom åt att skjuta.

På söndagen var det dax att flå dom djur som skulle ner i gårdens frysbox.
Jag, Pappa och en jägare till hjälptes åt med det, och markägaren själv bjöd på kaffe och cognac. Tur jag bor bara 75 meter därifrån...



Tack till:
Markägaren.
Arrangörerna, bl.a. min far.
Drevfolk och hundförare.
Övriga jägare.

Och ett alldeles speciellt tack till dom djur som offrade sina liv för oss.