jeepetorp

Obesiktigad.
Avställd.
Ca 21000 mil.

 

Mobilnr: 073 938 77 24

Mail:[email protected]

Kända fel:
Frambromsarna kärvar. Förmodligen rost på kolvarna, eftersom detta började strax efter att jag bytte bromsklossarna fram.

 

Drivknut som glappar.

 

Gasen hänger sig ibland, särskilt vid kallt väder.

 

AC pumpen har skurit.

 

Fläktreglaget glappar.

 

Parkeringsbroms ur funktion. Nya klossar och vajer är köpta.

 

Lite rost på vissa ställen.

 

Senaste beiktning 2013 03 28 med följande anmärkningar.

 

1. HC-halt tomgång för hög.

Åtgärd. Byte motorolja, oljefilter, luftfilter och tändstift.

 

2. Släpvagnskontakt skadad.

 

3. Parkeringsbroms bromsverkan, vänster ur funktion.

Åtgärd. Vajer och bromsklossar köpta, men ej monterade.

 

4. Färdbroms bromskraftfördelning, bak bromsverkan ojämn.

Åtgärd. Bromsklossar köpta.

 

5. CO-halt tomgång för hög.

Åtgärd. Samma som punkt 1.

 

6. CO-halt förhöjd tomgång för hög.

Åtgärd. Samma som punkt 1.

 

Bra att veta: Drivaxelknut höger yttre, skyddsbälg skadad.

Åtgärd. Drivaxel utbytt mot en begagnad från skroten.

 

 

 

 

Som vanligt är vi behjälpliga på Gelleråsen, helgen före midsommar.

I år var det Lars och jag på fredagen, och Greger kom på lördagen.

 

En lugn och fridfull eftermiddag gled jag genom staden och kände mig som en kung. Allt verkade funka så bra...

Men helt plötsligt var det som att någon lade i N på växellådan, och den slutade driva. En titt under bilen visade att det droppade olja från lådans framkant, växellådsolja...

Något svartare än den borde vara.

Jag bogserades till min systers tomt, och demonterade växellådan. Men konvertern sitter ohjälpligt fast i växellådan.

Först trodde jag bara att det var en packbox att byta, men jag börjar ana att det blir lite mer än så. Förmodligen pumpen som skurit, och nyper fast axeln så jag inte får isär det...

Återkommer när jag vet mer...

 

 

17-19/5 2013

 

Första gången utan dörrar...

Jag fick en fråga från Stefan "Stas" Askerblom, om jag ville ställa upp som codriver i Gröndal. Och det lät ju kul.

Samling på lördag morgon, förbereda Jeepen och känna på vinscharna. Dessa skulle komma att bli våran räddning mååånga gånger under tävlingens gång.

 Startnr lottades ut, nr 1-19 till klass 1 som tävlar i cupen, och nr 20-25 till klass 2 "prova på klassen".

Vårat startnr blev 25, sist av alla.

 

Tävlingen skulle pågå i 22 timmar, med obligatorisk rast på totalt fem timmar om minst en timme åt gången.

Man skulle fotografera den officiella tävlingsklockan vid starten, början på rasten, slutet på rasten samt vid tävlingens slut.

Man skulle även fotografera varje specialprov/passering så att aktuell skylt och del av bilen var väl synlig.

Varje fullbordat varv gav 100 poäng, specialproven gav 250 eller 500 poäng beroende på svårighetsgrad.

Det fanns även ett ställe där man passerade infarten till området, och där gällde stopplikt. Foto av bilen och stoppskylten krävdes, annars blev man diskvallivicerad.

 

Vår starttid var kl 12:00.

Första specialprovet var ett dike att ta sig över/genom. Det gav 500 poäng. Vi klarade det galant tack vare att arrangörerna ställt en lastmaskin på andra sidan, som vinschankare. Tack för det...

Prov två gav också 500 poäng, men vi bedömde det som för svårt för våran hobbyklass. Nr tre klarade vi däremot bra, fast vi glömde att fotografera en skylt.

Valde man att köra specialprovet var det tre skyltar att fotografera, en start, en bana och en målskylt. Vi glömde banaskylten vid prov tre, men den snälla tävlingsdomaren gav oss godkänt ändå pga att vi talade om det för arrangören direkt efter avklarat prov.

 

Specialprov fyra gav oss vissa bekymmer. höger framdäck slirade mot en sten, och vi trodde att vi skulle komma up med lite mer fart... Men i stället krängdes däcket av från fälgen.

Så det blev till att lämna banan för att ge plats åt andra tävlande, och plocka fram reservhjulet.

Alltid kul att bjuda publiken på lite show...

 

Prov fem bedömde vi som för svårt, men nr sex verkade lättare... Men attans vad vi bedrog oss. Först kilade främre vinschen fast sig i vajerstyrningen, så vi kunde bara vinscha bakåt. När däcken vill gå under den 20 cm tjocka isen och resten av Jeepen vill gå över, så är visserligen bästa sättet att dra sig bakåt. Men vi ville ju komma frammåt.

Inte blev det bättre när vi skulle fixa framvinschen, och Stas matade ut bakre vajern i stället för den främre. Så det blev vajerupptrassling även bak.

Inför målet på prov sex så backade vi över sista diket.

 

Planen var från början att köra ett par tre varv innan lunch, och sedan öka tempot vartefter. Men när vi kom till stopplikten mellan prov sex och sju hade det gått fyra timmar. Vi valde att ta en timmes rast "redan" då.

 

Specialprov sju till tio hoppade vi över.

Så var det dags för varv nr 2.

Det på förmiddagen så lättpasserade diket för 500 poäng hade ändrat sitt vattendjup. Dels hade områdets smältvatten ökat nivån med ca 30 cm, samt att alla bilar som passerat hade grävt diket allt djupare.

Den stackars Cherokeen körde ner nosen så halva huven försvann. Motorn tystnade och det såg hopplöst ut. Skynda dig, sade en lätt nervös Stas, det läcker in vatten.

Skynda mig med vad?

Vi lyckades vinscha upp Jeepen så motorn kom ovanför vattenytan, och på tredje startförsöket gick den motvilligt igång.

Vi körde klart prov ett, och stannade sedan för att dränera så mycket som möjligt.

När vi sedan närmade oss våran depå, stannade vi och lastade ur baksätet och en massa anndra väldigt blöta saker.

Luftburken kontrollerades och fördelaren torkades torr. Oljan kontrollerades, men visade inga tecken på vatten.

Så körde vi vidare. Revansh på prov tre och fyra, den här gången med alla nödvändiga fotografier samt utan att kränga av däcken.

 

Prov fem, sex och sju hoppade vi över, men körde i stället prov åtta.

Eländet började samtidigt som mörkret föll alldeles för fort. En sten eller stubbe såg till att Jeepen gungade till åt höger. PANG!!! så var rutan i höger framdörr utspriden i passagerarsätet. Dörren passade inte längre lika bra i dörröppningen.Men vi fortsatte tappert...

På något märkligt och oförklarligt sätt hamnade en stor och toppig sten mellan framaxel, länkarmar och växellådsbalk.

Eftar att ha kämpat tappert i en... en... en jävla lång stund, fick vi hjälp av teamet bakom oss. Dom körde givetvis också en Cherokee, och hjälpen var att dom bogserade oss i sidledd bakåt. ÄNTLIGEN!

 

Nu hade vi nog spräckt budgeten för reservdelar, och vi avslutade varvet och tog ut resterande fyra timmars vila med god marginal...

På kvällen tyckte Stefan att vi skulle tejpa igen sidorutan så det inte blir så fuktigt i bilen. Jag tror vi båda två samtidigt kom att tänka på "djupa dikets" behandling av Jeepen, för vi började asgarva samtidigt...

Några snöflingor mer eller mindre gör nog ingen skillnad...

 

Men vi hade riktigt kul, och riktigt trevligt tillsammans med många andra deltagare.

 

 

 

 

Nej. Jag vill INTE bo i lägenhet inne i stan.

 

En stor ansamling jägare slöt upp för dagens jakt på dovhjort, kronhjort, vildsvin och räv.

Kronhjort hade vi bara en hind kvar på licensen, så den skulle bli svår att ta.

Efter ett tag hade vi en hind med kalv i såten, där en hund hamnade mellan dessa båda så hinden såg ut att vara utan kalv. Vi beslutade via jaktradion att vi inte ska skjuta kron.

Men det fans gott om dovvillt och vildsvin också.

 

När vi ställde ut på morgonen var jag kvar vid bilen och inväntade en hundförare som jag skulle slå följe med på väg till mitt pass. Andra skyttar hade gått ut innan oss.

Bäst som jag står där kommer en dovhind med kalv travande bara ca 50 meter ifrån mig. Vi har skottillstånd så fort vi kommit på pass, så det vara bara att titta på dom och rapportera på radion. Dom var på väg rakt mot ett av passen. Jag ropade upp honom på radion, varpå han ganska precis hann ladda innan djuren kom. Han fick kalven men släppte hinden, den var ändå på väg in i såten.

 

Vi gick in och jag kom till mitt pass. Allt såg lovande ut med tanke på alla spår i snön. Dovhjort och vildsvin överallt om man får tro spårsnön.

Efter ett tag small ett skott några hundra meter från mig, men den skytten hade ingen radio så jag visste inte vad som hänt. Men det brukar ha gått bra när man bara hör ett skott.

Efter kanske 15-20 minuter hör jag att det prasslar i snön, och en liten gris på kanske 40 kg kommer smygande rakt mot mig. Den stannar på ca 10 meters håll med trynet rakt mot mig. Huvudet sänkt och står alldeles stilla. Jag får lätt in den i kikarsiktet och kramar avtryckaren. Grisen lägger sig och blir stilla. Inte ett ljud, inte en ryckning.

Strax efter det kommer en hundförare fram till skytten utan radio, och det visar sig att han skadskjutit ett vildsvin. Eftersöket påbörjas, och det är mycket blod till en början. Men efter ett tag avtar blodet och slutar nästan helt. I radion rapporterar han var han befinner sig, och en tanke slår mig... Kan det vara den grisen jag har skjutit?

Jag går fram till min gris o tittar. Ett litet hål i pannan och blod i tryne och öron visar var mitt skott tog. Men vänster framben är också avskjutet.

Jag bakspårar den och hittar små bloddroppar med kanske fem meters mellanrum.

Strax så möts jag och hundföraren, och allt är klarställt. Jag hade skjutit den redan påskjutna grisen.

Skönt.

 

 

 

 

Dagen började med sjönära jakt, där jag blev placerad i en fårhage. Efter ett tag rapporterar en passgranne att en kronhind med sin kalv gått in i hagen söder om mig. Såten var egentligen norr om hagen, så dessa två kom bakom ryggen på mig. Jag hade kanske inte sett dom i tid om jag inte blivit förvarnad. Så småningom kom dom två kronvilten smygande vid vasskanten mot mig. Jag skjöt kalven, men ville även få chans på hinden. Så för säkerhets skull satte jag ett extra skott i kalven så den stöp direkt.

Hinden fick samma behandling.

 

Efter ytterligare ett tag kom en grupp kronvilt norrifrån på ca 100 meters håll. Jag visslade en lång vissling och dom stannade upp för att lyssna. Jag skjöt den sista i raden, vilket jag tolkade som kalv. Det visade sig senare att det var ett smaldjur.

 

Dags att samla ihop viltet.

Jag drog fram dom med Jeepen så att fyrhjulingen kom åt att lasta dom på släpet.

 

Till salu.

Älgjakten 2012 började som vanligt. Tyst och stilla.

På våra ca 150 ha satt jag och jaktkamraten och hoppades på det bästa. Vi jagade utan drev, satt bara och väntade... och väntade...

Son till Valfrid Lindeman...

 

Nä, så humoristiskt är det inte, enda likheten är väl att jag lyckas med saker jag inte kan...

Jag lagade Mammas tvättmaskin, trots att den var ganska ny. (18 år)

Det gnistrade under den, och den slutade rotera trumman.En undersökning visade att kolen till motorn var slut.

Ny köptes för 450 kr, monterades och än så länge verkar allt funka.

 

"Ibland kan bandymålvakter flyga".

Jag följde bara vägen, eller det som såg ut att vara rester från en väg i alla fall...

 

Efter en bit slutade "vägen" i ett djupt hål, som jag tänkte köra bredvid. Men tyngdlagen tog hjälp av den sliriga leran och drog ner mig.

 

Jag hade ungefär en kvarts tank i, och när Jeepen lutade ca 35 grader så kom inte bränslepumpen åt bensinen. Så motorn lade av i det här läget...

Jag gjorde då ett försök att vinscha mig längre ner i gropen, för att få Jeepen att inte luta så mycket. Men det gick för tungt, och jag ville inte få slut på batteriet också.

 

Det fick bli en promenad tillbaks till gården och låna lasttraktorn.

Men den bara slirade, trots ca 15 ton och fyrhjulsdrift. Och rätt vad det var gick bogserstropen av, klassad för fyra ton...

Kopplade om, med dubbel lina och lyfte nästan hela Jeepen upp i luften. På så sätt kom den lite närmare traktorn, och när jag ställde ner den igen gick det att backa en bit till. Sedan var Jeepen flott.

 

Hmmm... Lite obalans nån stans...

Efter tvätten syntes att "Rockrails" behövs i lerbad också. Tack Mooser för väl utförda skydd.

Taket har liksom en "näbb" i framrutans överkant...

 

Nån sorts kromad detalj...

 

Kanske friskluftintag...

 

Bagageluckan, med nyckelhål.

 

Bagageluckans undersida, med en kabelstump... Centrallås???

 

Fönsterveven.

 

Strålkastaren.

 

Hopknölad reflektor...

 

Jag är ute på uppdrag med Jeepen. Det går ut på att roa andra, inte så särskilt svårt...

 

 

 

Foto: Stefan Pettersson

 

 

 

Snart är vi i en stad nära Dig...

Det var ett tag sedan jag bloggade.
Märkligt fenomen föresten, att jag bloggar mer när det inte händer så mycket i mitt liv.
Men nu när det väl börjar hända en massa intressanta saker, så har jag inte (tagit mig) tid att blogga...

Så vad har då hänt? Jo...

At the beach.


Cool Jeep ger coola barn...


"The Game Retriever" har en del jobb efter skörden. Då ska tornen ut på plats...


Jeepen bestyckad för tjänstgöring på min systers bröllop... Just det, hon har gift sig. Också en sak att småblogga om...






Brudgumen anlände ståndsmässigt i sin brors Cadillac -60.


Lost your Cadillac? Look under my Jeep!


Och här kommer hon, som alla väntat på... Min vackra syster Eva, förd till altaret av vår far och hästen Tompa. (Tror jag han heter...)


GRATTIS!!!