jeepetorp

Mötte upp med en Ullmenkott i Bålsta, tuffade vidare till Rimbo för att plocka upp David. Därefter lite vilseåkning på motorväg. Ska vara en Jeepers till det, och nu var vi tre...
Träffade Dacke, Gregory och Sten med familj i en grusgrop eller liknande.
Efter sedvanligt däcksparkande slingrade vi oss runt några varv innan vi beslöt oss för att återuppleva en gammal trail sedan i höstas. Vilken tur att jag sparade den trippen i GPSen, nu var det bara att plocka fram den och följa strecket i displayen. Trailfinders är vi ju...
Fast helt enkelt var det ju inte, svårt att avgöra med GPSens hjälp på vilken sida om diket vi skulle åka. Men efter att ha försökt att forcera diket förmodade jag att vi var på rätt sida från början. Det var ingen chans att jag har passerat det diket med min Jeep utan att det etsat fast starka minnen av det.
En liten bäckfåra passerades, och så var det lunchdax. En så trevlig bäck är värd att undersökas närmare, och ta mig tusingen... Det fanns kräftor där. Och stora tjocka korsspindlar o annat kryp.

Färden gick vidare till gamla välkända områden där vi lekte av oss innan det var dax för eftermiddagskaffe. Och tårta. Mmmm...
Barnen lekte vid vattenhålet och PLUMS!!! Just det, Lukas var ju med... Inte första gången han lyckas bli blöt, så förutseende som jag är hade jag med mig ombyteskläder.

Lunchdax.


Grillen var svårtänd, och det är ju jobbigt att blåsa...


Men en välutrustad Jeep löser det mesta.


Många hungriga spindlar undersökte matsäckarna efter gott.






Gregory.


Dacke, med David som fotograf.


Sten och Gregory.








Fikaplatsen.




Tåååårtan.








Hatten som Lukas har fick jag av min far när jag var liten. Den köpte han när han var i Afrika. Kul att den fortfarande används...










The King of Bling. Nu när David sålt sin Jeep är det Dackes tur att putsa. Här är det fjärrkontrollen till vinschen som får lite vård.


Minsta Jeepen i dag var en J8 Scrambler.


Sista tårtbiten slinker ner...